Nu är jag hemma i Malmö igen.
Ligger i sängen med en spinnande katt på magen.
Som jag saknat henne, lilla pärlan.

Resan gick bra, vi kom hem välbehållna.
Eller ja, Elin fortsatte ju i tåget ändå hem till Karlshamn.
Själv steg jag in i lägenheten strax innan fem.

Nu har jag packat upp det mesta,
käkat middag och handlat.

Mina fötter värker fortfarande helt sjukt mycket.
Vi har gått flera, flera mil i helgen och jag har knappast haft skor till det.
Det har varit värt det tusen gånger om,
men jag önskar så att jag var ledig imorgon så jag kunde vila lite.
Men imorgon ska jag jobba kväll.
Börjar visserligen inte förrän halv fyra,
men slutar ju inte förrän tolv.

Nåja, det är livet. :)
Det är bara att stå ut!

Igår sprang vi runt på Versailles hela dagen.
Hälsade på Marie Antoinette, solade i gräset, hälsade på getter och kor, diskuterade vad statyerna hade mellan benen, köpte macarons, såg mer guld än nånsin tidigare, dansade i spegelsalen, drunknade i vackra målningar från 1700-talet, gick i en engelsk och en fransk trädgård, såg ett mindre slott i rosa marmor, avundades dåtidens mode och tog tusen, tusen bilder.

Versailles är helt underbart vackert!
Det går knappt att beskriva i ord,
eller ens att förklara i bilder.

Åh.

På kvällen gick vi hem till Tessan och dukade upp kvällsmaten.
Rödvin, ost, charkuterier och baguette.
Så jäkla gott!

Sen gick Elin och jag hem till hotellet,
för vi var helt slut både i fötter och huvud.

Och nu är vi på G till clingancourt och vintage-marknad!
Lite Montmartre och Marais på det.
Middag på le Fumoir ikväll!

http://cdn1.cdnme.se/2098270/6-3/pic_519735a69606ee58e48cc8a0.jpg" class="image">

http://cdn1.cdnme.se/2098270/6-3/pic_519735a89606ee58cbe21b26.jpg" class="image">

Igår sprang vi runt i hela Paris.
Eiffeltornet, triumfbågen, champs elyssée, obelisken, notre dame, och massa mer.
Tror ni vi var trötta i fötterna? :)

På kvällen lagade vi musslor hemma hos Tessan.
Det blev jäkligt gott!
Sen gick vi ut och mötte upp killarna,
sen gick vi till en "jobb-bar", där allt restaurangfolk går när de jobbat klart.
Vi var visst inte hemma förrän halv tre.

Och Elin slet upp mig ur sängen vid halv nio.
Idag ska vi nämligen till Versailles!

Inser att min "franska" inte räcker på långa vägar här i Paris!
Ändå älskat jag det. :)

Resan ner gick fint, förutom all jävla turbulens i luften.
Tåget och metron gick felfritt,
vi mötte upp Tessan och gick till hotellet.
Sen gick vi upp i deras lägenhet,
mötte Markus och Tobbe.
De bor i "india town" - fullt av dall, papadum och korma!
Vi snackade lite skit, och gick sen ut och åt.
Eller, vi gick en runda och sen gick vi tillbaka för vi var visst sugna på indiskt.

Nu kom Elin och jag precis tillbaka till hotellet.
Planerna för de kommande dagarna börjar ta form. :)

Nu sitter jag i Hyllie och väntar på Elin,
alldeles för tidig som vanligt!
Jag steg upp i ottan idag, det gick helt enkelt inte att ligga kvar.
Spänning!
Allt är varsamt nerpackat, handbagaget noga planerat,
pengar uttagna och pass nära till hands.
Och min pärm med viktiga papper såklart!

Först ska vi äta lunch här i Hyllie, och sen åka till Kastrup.
Flyget går vid fyra och vi är framme runt sex.
Då hörs vi igen!

Solen sken men det sket han i,
himmelen var så blå men det gick honom förbi.
Världen kunde brinna - vad brydde han sig?
Inget var på riktigt förrän det hände en grej.
Hon dök upp och han hade ingen chans,
han försökte hålla fortet och nån slags distans.

Pärlor för svin, pärlor för svin,
slösa kärlek på mig är som att kasta pärlor för svin.

Men hon sa "ta och lägg av med det där,
din falska blasé och din trygga misär!
Det är möjligt att du är ett svin -
men det är jag med!" Sa hon med ett flin.

Pärlor för svin, pärlor för svin,
kärlek för oss är som pärlor för svin.

Nu är jag på väg hem till Malmö.
Dessa dagar i Karlshamn har varit ren rekreation.
Så himla välbehövligt.
Tack.

Nu är det bara några dagar till vi reser till Paris!
Allt är förberett och färdigt.
Det verkar som om vädret inte ska bli så värst jättesoligt, men vad gör det?
Vi ska till PARIS! Vi ska träffa Tessan!

Det kan inte bli annat än underbart.

Jag var ute en runda i skogen innan.
Var tvungen att se om den stod kvar,
skogen där jag spenderade min barndom.

Och visst gjorde den det.
Faktum är att den såg helt orörd ut.
Jag undrar om vi var den sista generationen som lekte ute i skogen?
Vi höll ju till där mest hela tiden.
Drog med oss grannarnas hundar, byggde kojor, hade kapplöpning, gick på skattjakt, hoppade från höbal till höbal, plockade blommor, klättrade i berg, lekte häst, byggde broar över ån och käkade nyutslagna boklöv och blåbär till mellanmål.
Andades frisk luft och samlade myggbett.

Idag var skogen så himla full av klorofyll.
Jag hittade min lilla stenhäll, och där satt jag ett tag.
Det luktade, smakade, värmde.

Mina barn ska i alla fall leka i skogen.

I morse steg jag upp i ottan,
för Elin och jag skulle köra till Mjällby.
Ida fyller tjugofem (!!!) år idag och vi ville överraska med champagnefrukost.
Och glad blev hon. :)
Några timmar där med gofrukost,
mys med Hampus, husesyn och skratt!

Annars har jag legat på soffan idag.
Jag i den ena och mamma i den andra.
Läst, pratat, tittat på tv.
Druckit cosmopolitan och ätit salta kex från Prag.
Sen har jag lagat mat.
De hade helt enkelt svultit utan mig dessa dagar. ;)

Nu ska jag sova.
Ensam, hemma hos mamma och pappa.
Jag har inte sovit här sen i onsdags, men det ska nog gå bra.
Jag ska i alla fall ha en rejäl sovmorgon imorgon!

Dagarna här i hembygden smälter samman.
Jag har i alla fall solat, handlat, gått på stan, lagat sjukt mycket mat, varit på gravsättning, sytt maskeraddräkt, köpt födelsedagspresenter och jagat katter.

Samtidigt som jag är så himla trött så är det så skönt att vara här.
Nära mamma och pappa, nära en varm säng.

Nu går jag och lägger mig.
Tröttheten slog mig i huvudet vid fem,
och jag har hållit ut till nu.

Aja.
Imorgon ska jag upp och få manikyr,
sen ska jag plugga och sen ska jag åka tåg.
Två timmar tillsammans med Elin och Pippa,
sen är jag hemma hos mamma och pappa igen.
Äntligen!
Det ska bli så otroligt skönt.
Självklart ska datorn med, och alla skolböcker.
Men det är ändå en helt annan sak att plugga uppkrupen i kökssoffan,
eller på en filt på altanen i Asarum.
Eller på en säng inne i stan.

Det ska i alla fall bli skönt med omväxling.
Att få komma hem.

Började dagen med att cykla till skolan med öppen jacka, solglasögon och utan vantar!

Efter en produktiv förmiddag med grupparbete hade Lina och jag lunch i solen.
Sen cyklade jag hem igen,
packade på mig bok och solstol,
tog på bikiniöverdel och solkräm.

Det blev någon timme i solen och nu är jag nyduschad,
och ikväll ska jag antagligen bort och grilla.

Det har inte ens varit vår idag - det har varit sommar!
Jag njuter i fulla drag, har fönstret öppet och vänder ansiktet mot solen.
Jag behöver värmen och energin.
Suger åt mig varenda lyckokänsla.
Världen är så jävla vacker.

Det här suger ju.
Det är typ tjugo grader ute och här ligger jag med migrän?!
Genomled dagens föreläsning och åkte sen hem direkt.
Däckade och vaknade nu.
Har som vanligt allt nerrullat och solglasögon på.
Blöh.

Jag hoppas verkligen jag mår bättre imorgon.
Vi har heldag med grupparbete och föreläsning på eftermiddagen.
Dessutom har jag två möten.

Aja, det är bara att hålla ut.
På onsdag åker jag ju hem.
Nu ska jag däcka lite igen, hoppas att få bort illamåendet.

Ciao.

Sköna söndag.
Som sagt, sorglig.
Men skön.

Film och godis och soffan.
En tidig kväll i sängen.
Skola hela dagen imorgon och tisdag, och onsdag.
Sen åker jag mot Karlshamn!
Det ska bli skönt att komma hem ett tag.

Nu idag.
För tre år sedan.
Då försvann du.
Bort, från den här världen, elden, helvetet, himmelen.

Hjälpen är/var så långt ifrån, kära du.

Emelie, tre år.
Och jag är väl den sista som ska skriva något.
Men jag gör det ändå.
Mitt i natten, men rödvin i kroppen och en lycklig vän-kväll i ryggen.

Det har varit varmt idag, solen har skinit.
Jag vet inte hur det har varit i ditt Växjö, men här i Malmö har det varit nästan sommar.
Solen, blommor, musik, vänskap.
Du skulle bara se hur vackert det är!

För mig är det du i Växjö - och jag i Malmö.
Och sedan förfest/kalas/fika i Karlshamn.
Skitsnack om hur jobbigt plugget var under vardag.
Skitsnack om hur jobbigt livet var under förfest-mantel.

Jag är väl mest ledsen över att jag aldrig förstod.
Att det var på riktigt, din verklighet.
Vi känner nog alla samma sak.

Jag har ju varit där själv.
Typ.


Men du ska veta, Emelie, att solen skiner.
Att vi lever. Att vi fröjdas. Att vi saknar dig.